Något kommer över mig

I år hade jag inte tänkt göra samma julstädning jag brukar göra inför varje jul. Då går jag igenom varenda millimeter av lägenheten och städar varje vrå. Det känns inte aktuellt i år. Jag vill fokusera på andra saker som att baka och julshoppa och mysa och sånt. Städa tar en evinnerlig tid och det är bara jag som ser allt damm som INTE finns i hörnen längre. Egentligen är det bättre att städa EFTER julstöket är över. Då mjölet och oset har lagt sig och det är dags att städa undan julen inför det nya året. Låter väl mer logiskt egentligen? Dessutom har jag den senaste månaden verkligen inte haft lust till att ens veckostäda längre. Jag har bara sett det tråkiga i städningen (om det nu finns nåt roligt med städning egentligen? Jag undrar.) Så i helgen, när jag dessutom inte mådde superbra, kom lusten att julstäda över mig. Jag ville slita ut varenda pinnal ur skåpen och torka ur, ställa in fint. Jag ville fram med trasa och spray och gå loss på fönstren och det kliade i fingrarna att få ta fram en sopsäck och slänga allt onödigt skräp som man sparar. Helt galet! Jag vet inte vad som kom över mig. På nåt sätt lyckades jag hejda mig, men mest på grund av att jag tänkte att jag ändå inte skulle hinna städa allt på en dag och att jag nästa helg förmodligen inte skulle vara så sugen på att städa ännu mer. Det ÄR nåt som kommer över mig när julen närmar sig. Det vore trevligt om den städarkänslan infann sig varje söndag istället, när vi har städdag. Kanske att begära för mycket?