Jag har alltid trott på tankens kraft. Att det man tänker kan man uppnå, för mig är det självklart. Jag menar snarare tankens kraft att önska att saker ska gå bra. Samtidigt har jag haft en negativ inställning. Eller snarare varit oroligt för att saker ska gå snett. Som när jag gick i skolan och ville ha bra på ett prov. När läraren delade ut de rättade proven brukade jag tänka tvärtom eller inte alls. Min tro var att om jag tänkte för mycket och hoppades för mycket skulle inte min önskan slå in, utan det skulle bli tvärtom. Helt galet! Kanske är det mer ett sätt att gardera sig mot besvikelser. Lite som att säga att "det kommer inte att gå bra i alla fall, ingen idé att ta något för givet". Och blir det sedan så bra som man (i hemlighet) hoppats, blir det istället en glad överraskning!
Än idag kommer jag på mig själv att tänka "tvärtom" när jag verkligen vill nåt. I och för sig tänker jag då att "de högre makterna" (det lär ju finnas sådana om tanken har kraft menar jag. I alla fall i min värld) ändå vet att jag tänker tvärtom. Då måste jag tänka på ett annat sätt så att de inte förstår vad jag egentligen vill. Fatta hur komplicerat detta kan bli! Lite som en enorm tankelabyrint för att förvilla de som "bestämmer" så att det blir som jag vill och hoppas. Låter jag galen? Mycket möjligt. Jag sa ju det. Tankens kraft är absolut. Jag fattar faktiskt inte själv vad jag menar. SÅ bra är jag på denna tankelek. Jag förvillar mig själv till och med. Imponerad?
 |
| OBS! Inte min hjärna. Bild lånad. |
Inlägg
9 kommentarer:
Oj, nu har du villa bort mig i denna tankelabyrint. Själv brukar jag tänka: "Det ordnar sig." ...och det gör det ju för det mesta.
Tankens labyrint är faktiskt enastående. Man kan komma enormt långt på att manipulera sig själv och på att vilja förändra till det bättre. Utan viljan ingen kraft.
Jag gör likadant! Och ditt inlägg här känns klockrent just idag med tanke på vad jag skrev igår om just den här känslan jag har NU! ;-)
Jag har ofta tänkt tvärtom eller försökt att "inte tänka alls" eller framförallt att inte prata om saker och ting "utåt" för att inte jinxa det hela. Särskilt viktiga och stora saker. Som när vi försökte få barn t ex. Då var det ytterst få som kände till det hela och ändå var det otroligt jobbigt under den perioden. Varje månad var så fylld av försök till positiva tankar och sedan det där "tvärtom-tänket" som alltid (utom den där sista gången då) följdes av enorm besvikelse och sorg. Ja vissa gånger så stark att den nog gränsade till depression. Ändå var det likgiltigheten som var värst tror jag. Den gav lugn för stunden, men den var mer otäck på något vis. Utan känslor är man ju "inget" på något vis... Bara tom.
Men liksom du tror jag mycket på tankens och viljans kraft! Även om jag inte alls tror att min vilja var det som slutligen gjorde mig gravid. Utan helt enkelt en del medicinska ingrepp, timing och tur. Min vilja just då hade nämligen kunnat få berg att flyga jag lovar! :-)
Just nu försöker jag samla positiv kraft. har en stor sak framför mig idag och jag hoppas det ska gå bra.
KRAMAR!
Jag tänker alldeles för ofta att saker kommer gå åt skogen, men däremot har typ allt jag verkligen velat gått vägen. Som att bli tillsammans med Monki, vissa jobb, boendeformer och annat. Jag är dock helt neggo med preggo-grejen, typ att det inte kommer gå. Försöker jobba på den tanken, me samtidigt vill jag inte bli besviken... Me jag gör allt i min makt för att det ska gå bra!
Jag tror att det är jätteviktigt hur man tänker inför en viktig utmaning eller en tävling etc. etc. Tänker man negativt då man står där på startlinjen så är man ju en förlorare redan innan man gett det en chans ..
Allt är möjligt! Och går man verkligen in i saker och ting med den inställningen så tror jag faktiskt att ja, allt är möjligt! Mer power-tänkande till folket! :)
Wow, det sättet är riktigt komplicerat :) Förut gjorde jag likadant, så jag vet hur omvänt och konstigt det kan bli. Numera tänker jag precis på det jag vill, så att det inte kan bli något fel i kommunikationen :D
Haha! Underbart komplicerat, och jag håller med dig helt och fullt! Hejja dig. Det är sååå fantastiskt med tankens kraft.
Vem vill inte vara postiv och möjliggörare, men man är nog den första och största bromensen själv.
Allt går bara man försöker, brukar jag tänka,, Klart det intge gör, men det går rätt bra och rätt långt , rätt ofta!
Kram
Å det är verkligen spännande det här med tankens kraft och hur mycket den påverkar oss. För något år sedan så läste jag en bok om just det, att styra sina tankar in på positiva banor och jag blev uppmärksam på det där och började prova. Då upptäckte jag hur otroligt mycket negativa tankar jag hade, nu har jag ändrat en hel del på det men oj så svårt det är.
Kram på dig
Skicka en kommentar