Den heter "Kommer aldrig mer igen" av Hans Koppel.
Lite kort kan jag tala om att den handlar om en kvinna som blir bortrövad när hon är på väg hem efter jobbet. Hennes man och dotter har ingen aning om vart hon tagit vägen. Kvinnan blir inlåst i en källare i ett hus. Själva huset ligger mitt emot hennes eget och en kamera är uppsatt utanför huset så att hon kan se sin man och dotter dagligen på en TV. Hon ser dem gå till bilen, åka iväg, komma tillbaka, prata med grannar... Hon ser deras skuggor i fönstrena i huset. Sakta men säkert försöker förövarna bryta ned henne. Hon blir utsatt för hemska saker i källaren. Allt medan maken sörjer och tror att hon faktiskt redan är död. Under bokens gång får man sedan bit för bit anledningen till att hon rövades bort och behandlas som hon gör.
Fruktansvärt obehaglig. Samtidigt spännande och bra.
Inlägg
12 kommentarer:
Oj det låter som en bok jag skulle kunna gilla. Trots obehaget. Ska kanske se om den går att låna som ebok?
Kram!
Å, vilken mardröm! Har den ett bra slut? Låter riktigt läsvärd fast samtidigt inte ;)
Den boken är nog inget för mig. Genom att läsa ett par skräckböcker de senaste åren (bland annat Ajvide Linquists böcker) har jag insett att jag inte gillar skräckböcker. Jag vill hellre ha en mysbok, men gärna lite spänning också.
Den verkar hur spännande och otäck som helst, måste läsa.
Men fy, jag får gåshud.... Obehagligt! Samtidigt måste jag nog läsa. Måste vara nåt fel på mig men jag gillar verkligen obehagliga böcker, haha
Den där ska jag nog knappa hem, låter väldigt bra (men hemskt otäck = jag gillar!).
Tack för tipset - ytterligare en till listan!
Usch och fy! Tack för tipset, nu vet jag att jag inte ska läsa den. heh.
Ja, visst är det härligt hur snabbt de små får favoritsånger och favoritgrejer!? Det är otroligt spännande att följa den snabba utvecklingen nu i början av hans liv... :)
Jag får rysningar bara av din beskrivning. Uscha! :-O
Håller faktiskt med Camilla här, är inget för mig. Trots det är det just den här typen av noveller jag skrev mycket som ung. Var väl mycket tankar och fantasi som figurerade fritt på min skalle på den tiden, på både gott och ont. Nu tror jag dock att skallen har sansat sig lite, haha!
Den är verkligen jättebra och verkligen bra att läsa också, men jag kan tänka mig att det blir lite läbbigare när det liksom är en röst som berättar allt.
Jag rekommenderar den också!
Hua, den lät läskig men spännande!
Skicka en kommentar