söndag 25 mars 2012

Det kanske blir nåt av det i alla fall

Städar, diskar, tvättar...glamorous life of a mom. Damm överallt, tvätt upp till knävecken och huckle på skallen. Sexigt så det förslår att vara fru och mamma. Medan jag fejar och grejar sitter dottern och kikar på TV. Och lite som på triss: Plötsligt händer det!
Jag seglar in i vardagsrummet för att hämta nåt och där sitter dottern i soffan, alldeles tagen och allvarlig. Hon tittar upp på mig med sina bruna ögon och tycks inte se riktigt att jag är där. Ögonen rör sig tillbaka mot TV:n och jag ser vad det är hon tittar på. Ronja Rövardotter. Ronja har precis kastat sig över helvetesgapet till Borka för att få sin pappa att lämna tillbaka Birk. Spänningen. Ovissheten. Hur ska det gå? Dottern är helt inne i storyn. Där satt den! Hon är fast.
Ronja var min favoritfilm, alla kategorier, när jag var liten. Vi hade den på VHS och när jag var 5, 6 7 nånting kunde jag se den om och om igen hela dagen lång. Säkert 78 gånger i sträck om mina föräldrar tillåtit det. Jag kommer nog ihåg varenda sekund av filmen fortfarande, fast jag inte sett mer än glimtar de senaste 20 åren. Nu verkar dottern fast i Ronja dessutom. Det var väl oundvikligt antar jag. Hon har det i blodet.

Solen lyser på himlen idag. Något kall vind, men det är överkomligt. Ingen snö så långt ögat kan nå och bara en vecka kvar till underbara april. Snart dags för ett riktigt vårskrik känns det som just nu. Är ni med?


10 kommentarer:

Sara sa...

Assar tittade också på Ronja i morse. Han frågade vad hon gjorde när hon sprang och skrek i skogen. Jag förklarade att det var hennes vårskrik. Han såg ut ungefär som ett levande frågetecken. :)
Själv älskar jag Ronja. Måste vara min favorit bland Astrid Lindgrens sagor.

Malin sa...

Ja Ronja, det var en av de första filmer jag såg på bio. Våra familjer träffades en del när vi var små och firade midsommar tillsammans. Hennes pappa och min pappa jobbade med samma saker. Då var det ju extra spännande...

KUL att hon tyckte om filmen. Här i USA skulle man aldrig visa brösten på vildvittrorna för barn.

Västgötskan sa...

Riktigt så frälst var jag inte. Men visst är det en kultfilm! Vildvittrorna var ju läskigast av alltihopa, men ser man filmen idag är det inte riktigt samma skräck... Hehe! ;-)

Lisa sa...

Vi tittade också på Ronja imorse, trodde att det var M som satt på den och tänkte att det var väl lite för tidigt för en 2-åring, men då gick den på tv alltså. Och Kajsa älskade den också, sin ringa ålder till trots. Men vem älskar inte Ronja liksom?

Monica sa...

Dammet tror jag kommer från grannen, genom fläkten eller så;-). Ronja är bra och så bra skådespelare i den filmen, kram till dig och dotter:-)

Saltistjejen sa...

Å vad kul!! Själv var jag ju rätt mycket äldre då Ronjafilmen kom men jag älskade den också. Inte lika mycket som boken dock, och jag minns än idag att jag var lite besviken på filmens Birk. Men storyn är verkligen fantastisk och de har lyckats så fint att förmedla naturens storhet i filmen tycke jag. När jag semestrade längs Höga Kusten för många herrans år sedan besökte vi vissa delar av de områden där filmen är inspelad. Otroligt fint!
Kram!!

Anneli sa...

Gulligt! Jag ser verkligen fram emot ett härligt vårskrik :)

Marina sa...

Hos oss var aldrig ronja någon riktig favorit - menvsisst är den bra, som alla andra Astrids böcker och filmer.

Duktiga Tjejen sa...

Jag såg slutet av Ronja där igår eller om det var iförrgår! Älskade också Ronja. Satt med hörlurar och kasettband och skrålade "vargen ylar i nattens..." när jag var fyra. Har till och med kvar inspelningen, så himla kul, haha!

Steel City Anna sa...

Världens bästa film!

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...