Dagen ägnar jag åt att umgås med min man och dotter och passar på att mysa. Vi lagar god mat, ligger i soffan och gosar, kanske kikar på nån film tillsammans...Datorn lägger jag åt sidan. Ni får ha överseende.
söndag 4 mars 2012
Sista dagen :(
Idag är det sista dagen maken är hemma. Och jag sörjer. Hela dagen. Kanske gråter lite också. Jag fattar inte att det är dags att skiljas nu. Inte för alltid, men för en ganska lång period. Alldeles för lång för mitt tycke och smak.
Dagen ägnar jag åt att umgås med min man och dotter och passar på att mysa. Vi lagar god mat, ligger i soffan och gosar, kanske kikar på nån film tillsammans...Datorn lägger jag åt sidan. Ni får ha överseende.
Dagen ägnar jag åt att umgås med min man och dotter och passar på att mysa. Vi lagar god mat, ligger i soffan och gosar, kanske kikar på nån film tillsammans...Datorn lägger jag åt sidan. Ni får ha överseende.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
14 kommentarer:
Å vad jobbigt.
Hoppas hoppas att din man snabbt får ett bra jobb i USA. Flyttar du dit efter vårterminen? Hur är det med jobb i USA för din del? Eller studier?
Kram!
uff o uff...gott att ni mysat i soffan hela dagen innan mannen drog!
Hoppas tiden går FORT så han kommer hem SNART!
Klem Anna
Klart vi har överseende. Passa på att mysa mycket idag! :-(
Ja det låter tufft för er verkligen, det är lång tid men som tur är brukar tiden gå fort när det är fullt upp. Du och lilltjejen har varandra och får hjälpa varandra och maken får fullt upp med att söka jobb och har några anhöriga nära också som kan finnas där för honom. Tur det finns skype och datorer och att ni ska resa dit i sommar, men först en fin vår. Ta hand om er, tänker på er, kram!
ha en riktigt mysig söndag tillsammans, och tänk på att tiden kommer att gå fort!
Jag förstår att det känns tungt just nu.
Stor kram
Åh, jobbigt! Hoppas ni får en mysig dag ihop ändå och tänk så härligt när ni ses igen! Kramar till er alla!
KRAM
Vad jobbigt! Du får ha målet i sikte.
Klart att vi har överseende! Njut!
Åh, vad tungt det måste kännas. Fast tiden går fort nu när det är vår och så har du ju söta dottern hos dig.
Hoppas det inte dröjer för länge innan ni ses igen... KRAM på dej
Ååååå Vännen!!! Jag förstår att det känns tungt tungt tungt nu. Och gråt du.
Me jag hoppas att ni kan försöka se på detta som första grundstenen till ert nya liv!
KRAM!
Tårar är bra grejer. Likaså kärlek som gör ont. De behövs båda två även om vi inte tror det.
Kramar om!
Skicka en kommentar