lördag 30 juli 2011

Maraton

Jag har faktiskt inte sprungit ett maraton - ännu - även om planen är att kunna genomföra ett i framtiden. Däremot har jag läst ett maraton känns det som. Maken fick för en tid sedan en briljant idé. Han hade hört talas om en bra bok, som han själv inte hade lust att läsa, och eftersom jag är fanatisk kunde väl jag kanske se till att läsa den istället? Jag bangar inte för utmaningar, det kan jag tala om. Boken heter "Atlas Shrugged". Sedan dess har boken funnits i bakhuvudet hela tiden och jag har letat lite på pocketställen och på biblioteket. Inget napp. Maken påstod också att den skulle vara så tjock att den inte skulle kunna bli pocket. Well, well. Inne på Adlibris hemsida fanns den minsann. I pocket. Såååå tjock var den ju inte after all. Jag beställde den. Och den kom.
Den såg ganska nätt ut när jag tog ur den ur paketet. Lite lagom. Jag öppnade den och ögnade igenom snabbt. Ganska snart insåg jag att det kanske skulle komma att bli en stor utmaning i alla fall. Liten, liten text och 1070 sidor på engelska. Jag skojar inte. 
Antalet sidor brukar inte skrämma mig nämnvärt, speciellt inte om boken verkar bra. Om denna bok visste jag knappt nånting mer än att det var en man som tänkte stanna världen. Inte mycket att gå på med andra ord.
Det var en enorm uppgift. Jag vet faktiskt ingen bok jag kämpat så mycket med som denna. Det har varit fullt med motgångar.
Till en början skrevs det mycket om en järnväg. Det var problem hit och dit, inte fanns det stål att bygga med och det var dyrt. Sedan byggdes en ny tåglinje med en ny sorts metall som precis uppfunnits, billigare och starkare. Superspännande va?
Det var tungt att läsa sida efter sida. Väldigt tungt. Så hände det! Det som brukar hända efter mindre än 50 sidor, men som nu tagit cirka 500, boken började bli spännande och jag fattade faktiskt varför järnvägen tagit så många sidor i anspråk. 
Världen håller på att kollapsa, de som styr USA skapar fler och fler påbud och lagar för att upprätthålla landet och se till att ingen tjänar mer än sin granne, ingen får producera mer än sin konkurrent och ingen får konsumera mer eller mindre än sin nästa. Ett uttryck har skapats som man säger när man inte riktigt vet svaret på en knepig fråga. Det lyder : "Who is John Galt?"
Det får man faktiskt veta i slutet av boken. Tack och lov.
Allt som allt tycker jag att boken var bra. Jag kanske ifrågasätter att man behöver1070 sidor för att skriva storyn. Den var tänkvärd och hade många poänger.
Något som jag verkligen INTE gillade var att vid flera tillfällen hade någon av personerna i boken en monolog. Med monolog menar jag att han/hon pratade med någon/några oavbrutet, väldigt länge. De första monologerna var 3-4 sidor. Ganska långt, men ändå helt okej, för det de ville säga var logiskt. Någon gång i slutet av boken kom vi fram till en radiosändning som blev kapad av den däringa John Galt. Han ville berätta för världen om hans val och vad han ansåg gått snett i världen. Den monologen var på drygt 40 sidor! Lite hjärntvätt av författaren. Det mesta av talet låter så här:
"They have taught man that he is a hopeless misfit made of two elements, both symbols of death. A body without a soul is a corpse, a soul without a body is a ghost - yet such is their image of man's nature: the battleground of a struggle between a corpse and a ghost, endowed with the knowledge that everything known to man is non-existent, that only the unknowable exists."
40 sidor av detta tycker jag är att ta i. Någon som känner sig sugen att anta min utmaning att läsa den? :) Jag kan fingervarmt rekommendera den!

10 kommentarer:

Duktiga Tjejen sa...

Beundrandsvärt att du läste ut den! :)

Camilla sa...

Nja, den lät för tung för mig.
Jag kan rekomendera "Vindens Skugga" i stället. Den har jag nyligen läst ut och det kändes inte som ett maraton.

Villa Frejas bokblogg sa...

Hihi, jag tror att jag avstår. Den låter faktiskt värre... eller i alla fall i stil med kurslitteratur ;)
Men du är duktig och envis. För mig är det viktigt att en bok griper tag i mig efter de första sidorna. Annars får den vara.

Petra Mitt i Livet sa...

Vilken uthållighet att ta dig igenom hela boken! :) Ska skaffa mig en mer lättläst bok när jag kommer till USA för att komma in i språket. Har du något tips? Den du läste är säkert inget för en nybörjare som jag! Just nu läser jag (nja boken vilar för tillfället) "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" - rekommenderas!!

Jojjo sa...

Haha nej jag tar nog inte mig an den utmaningen, hade aldrig klarat att ta mig igenom 500 sidor om järnvägar ;) Men stort av dig att du fullföljde utmaningen!

Beckis sa...

Jag var och shoppade böcker igår och det var så många jag ville ha att det blev svårt att välja! Men tre pocket av Terry Pratchett fick jag i alla fall med mig hem. Honom läser jag helst på engelska, eftersom det är så många ordvitsar och sammanhang som går förlorade eller tappar sin udd översatta. =) Bra jobbat med din tegelsten! =)

Linda Mpili sa...

Vilken söt dotter!

Amy sa...

Aldrig i livet!! Hahaha ;-)

Marina sa...

Erkänner att det inte känns som något måste, fast man vet ju aldrig...

Trillingnöten sa...

Duktiga: Lite stolt känner jag mig allt faktiskt :)

Camilla: Den ska jag skriva upp!

Husfrun: För mig med, men så tänkte jag ge mig sjutton på det. Maken du vet. Måste ju ta mig an utmaningen och inte balla ur!

Petra: Ojoj, du kommer att hitta så många bra böcker människa!! Gå bara in på Barnes and Noble och du är i himmelriket!
Jag älskar den där boken jag med :) så bra är den!

Jojjo: fegis :p Hahaha

Beckis: Ja, det ska vara originalspråk. I alla fall engelska. Andra språk är jag inte så bra på att jag kan läsa tjocka böcker direkt :)

Linda: Tack! :)

Amy: men, inte minsta sugen! :p

Marina: Nej, jag säger minsann aldrig!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...