tisdag 6 mars 2012

Min lilla N blev en M

Det är en stor omställning för N att gå upp klockan 06 på morgonen för att gå till förskolan och humöret kanske inte alltid är på topp så tidigt på morgonen. Jag förstår! Det är inte alltid JAG är på topp klockan 10 på morgonen ens.
Efter cirka tio minuter är i alla fall min dotter på det klara igen. Då har hon vaknat till och planerar vilket gosedjur som får följa med till förskolan den dagen. Igår fick hon också för sig att hon skulle byta namn. Inte skulle hon heta N inte. Nej, nu skulle jag kalla henne Mickis! Hon var stenhård på den biten. Jag råkade visst säga N i alla fall och då rättade hon mig. Till och med när vi kom till förskolan höll hon fast vid sitt nya namn och berättade för fröken att hon bytt. Plötsligt blev det liksom officiellt till och med. Tack och lov hade hon återgått till sitt vanliga namn vid dagens slut.

N pratar mycket om sin pappa hela tiden, både hemma och på förskolan. Hur han flög till New York i ett flygplan och är hos farmor och sånt. Igår när jag hämtade henne sa jag att vi skulle ringa till pappa när vi kom hem och hon frågade om vi skulle flyga till New York nu och hälsa på? Det är svårt att förklara hur det funkar. Att det tar lååång tid med flygplan och att vi faktiskt ska åka i sommar. Hur långt är det dit? Vad betyder det?
Det är svårt för en fyraåring att förstå sin omvärld ibland...

N älskar att rita numera. På den här bilden har hon en bror och en syster. Hint kanske?

9 kommentarer:

curlingmamman sa...

Så söt hon är :) kram

Saltistjejen sa...

Åååå lilla N! jag känner så med henne och med er hela familjen. Jag och E gick ju igenom lite samma sak i somras när vi var i Sverige och M kvar här i NYC. Och då handlade det ju enbart om lite drygt en månad. Men det var skittufft för E (och då även för mig). Just det att de förstår en hel del men inte ALLT. Och att de inte har vår tidsuppfattning gör såklart att det blir så mycket jobbigare. Nackdelen för er är såklart att det kommer dröja mycket längre innan ni kommer hit (än vad det gjorde för mig och E innan vi återsåg M här igen). Men fördelen är att ni är hemma hos er och har era vardagliga rutiner. Nu är de visserligen nya för henne, men snart har hon anpassat sig. Och Det tror jag gör stor skillnad jämfört med vår månad i Sverige då vi hela tiden bodde hos olika personer. Reste mellan Skåne och Stockholm. Dessutom träffade nya (för E) personer rätt frekvent (vänner och släktingar) och därmed ofta var ute och "reste" på dagarna också. Hon tyckte nog det var ganska jobbigt. Att vara långt hemifrån sina saker och sin invanda miljö, sina kompisar (E är ju van att gå på dagis ca 8 timmar om dagen med sina vänner och på helgerna umgås vi ju ofta med dem också) och sedan uppe på detta inte ha pappa nära. DET var tufft. Så jag hoppas det ska gå bättre för er trots att de handlar om en mycket längre tid.
Skajpa ofta ofta! Och försök förklara för henne varför hennes pappa flygit till NYC, även om hon inte kan förstå vidden av det hela så tror jag på att prata om saker med barn! :-) N är klok och du är en supermamma så jag tror ni kommer klara detta bra!!!! :-)
Tusen Kramar!!

Villa Frejas bokblogg sa...

Klart att det är en enorm omställning och att många tankar väcks. Hoppas det går fort fram till sommaren.

Monica sa...

Fint hon ritar, hälsa henne det:-). Jobbigt med så tidiga mornar men det löser sig väl av sig självt, att ni somnar tidigt på kvällarna:-). På helgen behövs nog en mysig vilodag för båda. Och tiden är ju hur svårt som helst att fatta.

Duktiga Tjejen sa...

Mickis, hihi! Hon har säkert hört nån säga det på förskolan och gillade det, hihi. Hon verkar så fantasifull = bra.

Perspektiv och tid för barn är verkligen svårt. Det går ju inte att förklara heller. Som tur var brukar de anpassa sig fortare än vad man tror iallafall...

Ps. En bror och en syster - a sign?? ;)

Anneli Stålberg sa...

Hon verkar vara en riktig liten juvel. Det måste vara tufft för maken att vara ifrån både henne och dig.

Lisa sa...

Haha så himla roligt! Älskar ungar och deras fantasi.
Och gulligt med teckningen, kanske försöker hon säga er något?

Katarina sa...

Den omställning som N. nu genomgår är nog inte så lätt,, Hon har sina tankar hos pappa och klart hon vill att ni ska resa dit nu.. det här med tidperspektiv är inte så enkelt att förstå, inte ens för oss vuxna ibland.

Jag tror inte det tar länge till, innan vi en dag får läsa om den lyckliga återföreningen, än om det är långt för er dit..

Kram

Marina sa...

nej, allt är inte sätt att förstå i den stora vida världen när man är liten - och ibland är det inte lätt när man är stor heller!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...