Jag läste för någon dag sen ett inlägg hos Skrotmamman och alla jäkla telefonköer man måste stå i för att komma fram till en person att prata på, på alla möjliga ställen. Det är försäkringskassan, CSN, SJ och sjukhus. För att nämna några. Och just det där med sjukhus har jag inga bra erfarenheter av direkt. Mycket kan hända innan man får träffa en doktor för sina problem. Bokningsboken kan plötsligt försvinna så sköterskorna inte kan boka in tider till exempel. Om man kommer fram alls. Här måste man först ringa ett nummer för att boka en tid då någon ringer upp. Det kan ju betyda att det inte finns telefontider då du kan prata i telefon (de flesta jobbar kanske) eller att telefontiden är så pass sen på dagen att det inte är möjligt att komma in samma dag (men man kan ju alltid åka akut).
I höstas, några veckor innan jul, skulle jag ringa för dotterns skulle. Hon hade haft en förkylning länge som inte ville gå över. Hon hostade dessutom ganska rejält, väldigt mycket under natten. Så pass att det var svårt för henne att sova. Hostan pågick i över 4 veckor innan vi ringde. Man hoppas ju att det ska gå över. Till slut blir man orolig och måste ringa till en läkare så klart.
Jag fick en telefontid och sköterskan ringde upp på bestämd tid. Jag förklarade läget. förkylning, feber och så hostan i fyra veckor. Sköterskan svarar givetvis (det är tredje gången jag hör just denna replik när jag ringer om dottern) med nedlåtande och irriterad röst:
- Jaha, är det första barnet eller?
Vad i hela friden har det för betydelse om det är första, femte eller ens nittonde barnet? Kanske är man en aning oroligare vid första barnet, det kan jag förstå, men det har fasiken inte sköterskan nåt med att göra. Dessutom tycker jag inte att man är sjåpig om man ringer efter FYRA veckors hosta.
Efter en viss tvekan fick vi tid hos läkaren, på eftermiddagen samma dag. Det visade sig att det var den sortens hosta som kan utveckla sig till lunginflammation.
Vakterna på läkarmottagningarna är väl behövliga. Samtidigt får man vara en aningen finkänslig när man har det jobb man har kan tyckas.
Idag är det i alla fall torsdag och snart är första veckan avklarad. Idag ska N vara helt ensam på förskolan för första gången. Hittills har det gått väldigt bra. Hon smälter in bra i gruppen och verkar trivas. Tack och lov!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
10 kommentarer:
Efter att ha bott i Frankrike i några år blir jag lite chockad när jag kommer hem till Sverige och sättet man ser på sjukvård ibland. I Frankrike är det ju i och för sig löjligt enkelt att komma till läkare och få medicin plus sjukskrivning (för enkelt att få medicin) men i Sverige är det ju den andra extremen. Träffade precis en vän som varit sjuk med hosta i tre månader, hon har fått astma och kunde inte gå snabbare än en 80 årig pensionär utan att bli andfådd. Ändå blir hon inte sjukskriven?! Det är ju helt galet! Och ingen lungröntgen! Visst man ska inte vara sjåpig men jag tycker det har gått lite väl långt här ibland... Så känn dig inte som om du överdriver när du ringer till läkaren, hade du bott här hade du gjort det första dagen ;)
Ha en bra dag!
Trillingnöten, jag blir så nedstämd över att behöva läsa hur det fungerar, att det fortfarande är så, att inga förbättringar skett. vi fick precis samma skit, slängt i örat då vi i julas ringde Folktandvården i Kiruna..En tand som behövdes åtgärdas, pga. tandvärk,, jo, en otrevlig människa som bad oss återkomma om 4 till 5 dagar för att boka tid, för människan i telefonen sa, alla är borta, en del föder barn andra är så besvärliga när de har problem med tänderna... Oj, oj,,
Vad har man lärt sig, jo, att svensk sjukvård är inte i toppklass och inte bemötandet heller.. Man kan ju uttrycka sig på många sätt, men det blir allt oftare mindre bra sätt, tyvärr.
Vad roligt att det går bra för er tjej med inskolningen, då kan ni nog slappna av lit mer.
snart har du avverkat din första arbetsvecka! Härligt! Ha en bra dag!
Grrrr. När det gäller svensk sjuvård vet du att jag delar din åsikt. Man blir så trött alltså... Det värsta är att det driver folk till att söka sig till privata kliniker osv, vilket jag är HELT emot eftersom jag tycker att det svenska systemet med lika sjukvård för alla i grund och botten är toppen. Om det nu hade fungerat som det ska... SUUUCK!
Återkommer eventuellt med en reflektion om den belgiska motsvarigheten. Om min flunsa fortsätter och jag fortfarande inte kan ta in någon näring i kväll så lär det få bli sjukhus i morgon bitti. Tjosan vad spännande!
Håller tummarna för tösen idag! Hon kommer säkerligen att klara första dagen på egen hand galant!
Att ringa läkaren efter fyra veckors hosta är inte konstigt. De borde väl kunna se i sina system om man är en sån som ringer jämnt.
Skönt att inskolningen går bra. Sen går det alltid i perioder vad barnen tycker om att bli lämnade, men att det börjar bra är ju alltid skönt.
Bemötandet i svensk sjukvård är ofta bedrövlig, ett eget ämne i uppförande och emapati skulle genast införas på sjuksköterske- och läkarprogrammet. Sett och hört otroligt mycket galenskaper, blir som en dålig tradition som sprids. Tror att i andra länder skulle folk få sparken vid så dåligt uppförande. Nu säger jag till:-) men patienter är ju i underläge. Det finns ju vettiga människor också men det burdusa och ibland brutala uppträdandet är alldeles för vanligt. Då ska du veta att de allra värsta doktorerna de har man inom lab. så man inte utsätter patienter lika mycket för dem;-). Finns förstås undantag överallt, tur det. Och sjuksköterskor som pratar efter en mall är irriterande, ofta väldigt osjälvständiga här i landet. Och det är täta, höga murar mellan alla yrkeskategorier, tror det är värre än inom militären.
Jag tror tyvärr det kan vara en lite svår balans det där att försöka sålla bland föräldrar som ringer för "minsta lilla" och de som verkligen har en orsak. För tyvärr finns det föräldrar som har en tendens att noja över allt allt allt hos sina barn. och sjukvården behöver verkligen inte lägga tid o pengar på dem utan på de som verkligen behöver hjälp. På riktigt. Sedan kan jag ändå hålla med om att det lät rätt trist med den repliken även om det kan vara befogad... ;-)
TUR iallafall att ni fick en tid så detta kunde kollas upp och att ha en handlingsplan för.
Underbart att inskolningen går så bra! men det trodde jag nog :-)
KRAMAR och hoppas hostan försvinner snart.
Jag kommer ihåg många sånna elaka surkärringar inom vården i Sverige. Det har varit bättre i England. Men nu, om nån skulle säga så skulle jag ryta tillbaka och skriva och klaga på dåligt, och potentiellt hälsoskadligt (om din dotter inte fått vård) bemötande.
Vad nedlåtande alltså, särskilt som du säger efter hela fyra veckor... herre gud, jag skulle bli orolig för mig själv om jag hade hosta så länge! Skönt att hon fick en tid till sist.
Många idioter inom vården tyvärr. :-( Haha, igenkänningsfaktor, säger nästan i första andetaget vid kontakt med vården (med sonen) att det är andra barnet. tas alltid mer på allvar!
Med dottern säger jag att "jag har ett barn till" numer. Kanske lite mer pondus?
Utom min underbara tandläkare då ;-)
Vad trist att du har stött på alla tråkiga exempel på människor som skulle behöva jobba med det där med bemötande och social kompetens. Skönt dock att veta att du är en kvinna med skinn på näsan som inte tar skit utan kan svara tillbaka om det behövs.
Men jag hoppas verkligen att din nästa kontakt med sjukvården blir mycket mer positiv och att du får träffa på någon eller några av alla de fantastiska änglar som jobbar inom den svenska sjukvården. För de är trots allt i majoritet.
Kram på dig
Skicka en kommentar