tisdag 29 juni 2010

Mitt nya hälsosamma liv

De senaste veckorna har jag insett att träningen och de hälsosamma val jag gör i vardagen faktiskt blivit en del av mitt liv och inte något som jag känner mig tvungen att göra. Som det var i början. Eller egentligen var det ganska kul i början. Jag kände mig stark och optimistisk och tyckte det var spännande. Ett nytt kapitel i mitt liv. Efter ett tag dalar intresset och det gäller att hitta motivationen och viljan att fortsätta. Det kan vara att gå ned i vikt, att må bättre, att få en snyggare kropp eller att leva hälsosammare. När man väl hittat motivationen gäller det att fokusera.
Det viktigaste av allt kanske ändå är att skapa sig en livsstil - något man kan leva med för resten av sitt liv. Det finns inga genvägar till ett bättre liv (oavsett vilket mål man har), det är hårt arbete som gäller. Visst, det finns snabba lösningar, kurer att ta till, men fungerar det i längden? Är det något du kan leva med i 30, 40, 50 år till?
Det var så jag tänkte tidigare. Kan jag bara hitta den där mirakelkuren som gör att jag går ned i vikt och mår bättre... då ordnar sig allt. Men det finns ett liv efter mirakelkuren. Och då gäller det att bestämma sig för hur det livet ska se ut och vad det ska innehålla.


Efter nästan ett år av hård träning och nya matvanor ser jag  faktiskt fram emot min träningstimme varje morgon (på kvällen när jag jobbar. Orka gå upp klockan 05.00!) och jag offrar inget jag gillar att äta. Det gäller bara att prioritera och att äta lite mindre av det goda. Val jag gör i vardagen som påverkar min livskvalitet.

Den här New York resan såg jag nästan lite som en examensprövning. Klarar jag dessa veckor i landet av frestelser, då klarar jag minsann allt! Och se, hittills har det gått utmärkt. Över förväntan! Jag kommer inte att gå upp 79 kg i vikt och jag kommer inte att släppa träningen. Nu sitter det i ryggmärgen och sparkar mig i baken när jag försöker göra nåt "dumt" (som att ta en extra chokladbit som jag egentligen inte behöver, eller strunta i min joggingrunda en trött morgon). Jag är glad och stolt! Och kan jag, då kan vem som helst. En gammal klyscha som faktiskt stämmer!

6 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Härligt!
Visst är det så. Det handlar om att "ta tag i sitt liv" och verkligen GÖRA något. och som du säger något som man kan fortsätta med. Som blir en del av ens vardag. Jag är tyvärr uuuurdålig på detta. Alltsedan E kom har jag skippat träning. Hu! Fyfyfy!!!!
Kul att du känner att du är igång iallafall! :-)
Såg förresten ditt mail. Ska svara ikväll när jag pratat med Mats.
Kramar!

Camilla sa...

Det där låter ju kanonbra! Vad duktig du är som tränar VARJE morgon. Jag får till 2-3 joggingrundor per vecka och är jättenöjd med det.

Ida -www.lippstick.se sa...

Jag håller verkligen med dig om hur man bör tänka och göra för att kunna få och bibehålla en hälsosam livsstil!
Jag gjorde själv likadant för att nå mitt mål och sedan hålla kvar vid det!
Det är starkt gjort av dig att kunna motstå alla frestelser där borta!
/ Kramar Ida

Kim M. Kimselius sa...

Mycket inspirerande läsning. Du låter så förståndig och jag tycker du är jätteduktig som fortsatt med din nya livsstil i landet fullt av frestelser! Bra jobbat! Kram Kim

Stef sa...

Gud vad du är duktig! Jag vill också börja träna! Det gäller väl som du säger att hitta motivationen och att inte strunta i det bara för att man är lite trött!

Kramar

Trillingnöten sa...

Saltis: Ja, fy på dig ;p Det är bättre att börja när man känner att man har tid ett tag så man slipper känna att man är stressad. Jag började lite lätt när jag var mammaledig och sen har jag liksom ökat på och ändra undan för undan. Nu känns detäntligen bra!

Camilla: Ja, man ska göra det man själv hinner med och orkar och är nöjd med. Att gå omkring och tycka att man ska göra mer eller måste, då är det inte bra. Man blir bara stressad! När jag jobbar sen kanske jag varken har tid eller ork att träna lika mycket heller...man får ta varje vecka som den kommer : )

Ida: Och du har varit fantastiskt duktig! Jag har sett före och efter bilder och är grymt impad! Det går, bara man är villig att göra små förändringar i taget och vara motiverad!

Kim:Tack! Det känns skönt att få lite sparkar i baken ibland. Kram!

Stef: Det svåra är att komma igång ordentligt! Det tar tydligen sex veckor innan man fått en ny vana...en lång tid när man redan befinner sig i en uppförsbacke :) Men du kan också göra det!!

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...