Det är skönt att imorgon är en annan dag..

...jo, men faktiskt är det skönt att ha en natt och bara radera en dag och för att sedan vakna upp som en nästan ny människa. Om måndagen var smärtans högtid, var gårdagen njutningens dag. Huvudvärken låg liksom i bakgrunden även igår. Den hotade med att utlösas, men jag vägrade den tillträde till skallen igen. Access denied. Jag drack mycket vatten (och sprang därmed som en galning på toa hela dagen), jag tog det lugnt, stressade inte upp mig och tog en skön promenad med dottern när jag kom hem.

När man är ute och går med dottern, som ni kanske redan märkt i mina inlägg, är det lätt att vara så där osvensk. Det bara kommer naturligt. N pratar med allt och alla, skrattar högt åt sig själv där hon springer bredvid mig och hittar på en massa bus. Som igår. Vi går på stan i godan ro, när N plötsligt får höra dansbandsmusik från ett av torgets hörn. Det var riktig skogs-dansband, rejäla saker som jag inte hört på väldigt länge. Det börjar givetvis spritta i kroppen på dottern. Hon kan inte hejda sig. Utanför väskaffären snurrar hon runt, runt, runt. Faktiskt så mycket att hon blir yr i skallen och två äldre damer roar sig med att titta på hennes galenskaper med stora leenden. Jag lät henne hållas ett tag.
Tills hon bjuder upp även mig till sin dans. Japp. Ni hörde rätt. Hon höll i mina två händer och vi dansade och shakade loss mitt på stan i rusningstrafik. Det är något jag normalt inte gör, om ni fick såna tankar, men ganska befriande var det i alla fall igår. Vi stod där en bra stund och skakade runt, tills jag sa stopp : ) Jag tror N skulle kunnat vara kvar länge till. En osvensk tisdag helt enkelt.

På kvällen sprang jag i parken för första gången eftersom vädret var fantastiskt. Och det var underbart! Vilka fina miljöer och kul att se människor och djur istället för att springa i ett litet rum, med dålig ventilation och stirrandes in i en vit vägg...Och vet ni vad. Jag kan faktiskt ärligt säga att jag gillar att springa. Jag trodde aldrig dessa ord skulle komma över mina läppar (eller tangentbord), men så är det. Jag gillar att springa.

Bild lånad