lördag 20 augusti 2011

Jomen visst serdu

Här sitter jag i soffan en tidig lördagmorgon och snörvlar och nyser. Jag har bestämt gått och blivit förkyld. Kanske inte den bästa uppladdningen inför elevernas ankomst på måndag. Jag är inte lika trött efter en jobbvecka som hag borde vara. Å andra sidan har ju inte eleverna anlänt ännu. då blir energin helt annorlunda.
Duktiga tjejen blev förvånad att jag hade en så liten klass. Och det är ju sant. Vi är en liten skola. I år har jag 17 elever (men av erfarenhet brukar en-två byta under året. Men det kan också tillkomma elever) och den andra klassen har 12. Det brukar vara tvärtom, men nu har många sexåringars familjer bestämt att de ska gå i ettan istället för förskoleklass. Jag har en blandklass årskurs 1-3 så jag tycker att 17 elever är ganska mycket. Jag träffade en lärare på kursen i onsdags som tidigare hade en blandklass åk 1-3 med 29 elever i tre år och hon höll på att ge upp. Visserligen är det svårt att ha "bara" 29 stycken årskurs 1, men samtidigt är det en annan aspekt med åldersblandat i den låga åldern. Det här med mognad. Ettorna är väldigt omogna, har ett annat sätt, än åk 3 vilket leder till motsättningar plus svårigheter att planera gemensamma aktiviteter. Jag är ju så gott som ensam i min klass och kan inte dela upp den i grupper heller hela tiden.
Åh, vad jag "klagar"! Sorry.
Nu är jag i alla fall väl förberedd till måndag med all räkning jag gjort och planering av aktiviteter. NU känns det som att det kommer att gå väldigt bra, eleverna är lugna och tysta och gör allt som jag säger utan problem. De kommer att sitta som ljus! Jo, jag vet att så inte blir fallet innerst inne. Det kommer att bli lite galet, men det är okej de första månaderna.

Idag ska jag bara slappa. Och baka min kladdkaka deluxe eftersom det är lördag och myskväll! Jag ser fram emot denna kladdkaka så ni vet inte. Igår läste jag en bok och en rad slutade med " hade en påse"...min hjärna började genast fundera på vad det kunde vara och den kom på "Ahlgrens bilar" bara så där...När jag läste vidare var det en påse med spik. Inte lika sött och gott kanske.

Ha en fin lördag!

Ett foto taget mitt i ett ramlande!

11 kommentarer:

En bok om dagen sa...

Det är rätt intressant, det där med elevantal. Jag jobbar på högstadiet och har haft allt från 15 till 28 elever i den klass som jag haft klassföreståndarskap för (och haft exakt samma antal i mina ämnen, som en följd av det). Det är så enkelt att bara se till siffror - men om man väger in att varje elev ska bemötas på sin nivå, och att det redan i en klass där alla är födda samma årtal ändå kan skilja uppemot tre år i mognad, då blir det en helt annan sak... Så, en åldersblandad grupp på 17 elever i åk 7-9 kan i praktiken innebära att man jobbar med ett mognadsspann på vad som motsvarar sisådär en typisk tolvåring till en typisk sjuttonåring. Jag kan bara gissa hur det ser ut i en åldersblandad grupp i åk 1-3. Inte en lätt sits!

Det jag ville komma fram till var i alla fall att det inte är så enkelt som att titta på antalet elever, när man tänker att någon har "lyxigt lite elever". Det finns fler faktorer att ta hänsyn till. ;-)

Min plats i solen sa...

Usch, vad trist med förkylning vännen! Men tyvärr är det väl ofta så att de trillar över en när man kommer tillbaka efter semestern. De brukar sprida sig som en löpeld när skolorna börjar igen. Men jag hoppas att det är en snäll variant som försvinner illa kvickt igen. Och kladdkakan ikväll gör säkert susen. Choklad fungerar i alla lägen. ;) Krya på dig!

Vad roligt att eleverna börjar på måndag och att terminen sätter igång "på riktigt". Jag är säker på att det kommer att bli en spännande och härlig termin för både dig och dina elever. :)

Njut av din lördag och sköt om dig!

Kram Lotta

Duktiga Tjejen sa...

Självklart är 17 egentligen många, tror att jag är skadad av alla stora klasser som det alltid är i Sthlm... Fast när jag började ettan var vi inte sä JäTTEmånga utan kanske 21? 22? Det tyckte jag var alldeles lagom, men läraren med säkert ;) Hoppas allt går bra iallafall!!

Martina sa...

Jag trodde att din dotter gjorde någon form av jazzdanssteg och tänkte: Snyggt!
Och sen läste jag bildtexten haha

sv. Jag tror de tänker så lite som möjligt inom sjukvården eller så är det någon som tänkt alldeles för mycket så de inte "vågar" pilla på något som ett annat sjukhus gjort... Tänk om det blir fel när de syr på sjukhuset vi var på igår liksom...de tyckte väl att det var lika bra att det opererande sjukhuset skulle få rätta till sitt eget syfel så att säga... MIG som patient är det ingen som tänker på.

Husfrun sa...

Ahlgrens bilar låter ju så mycket bättre ;)
Att ha 29 barn i en och samma klass kan inte vara riktigt klokt!

Malin sa...

Min son har ju gått i en blandad klass 1-2 här i USA och det har gått bra. Det är ju ovanligt här men hans skola har K för sig och sedan 1-2 och 3-4 så att de skall få ha samma lärare i två år. I Kindergarten är det 12 elever i varje klass och i 1-2 är de 16 (helst 8 ettor och 8 tvåor) De har andra lärare i matte då de delas upp i åk, samt i stavning/grammatik då de delas upp efter förmåga.
När jag själv gick i ettan var vi 21 eller 22 st, men vi hade väldigt mycket halv-klasser som jag kom ihåg det på lågstadiet. Dvs. grupp 1 och 2 då en började tidigt och den andra lite senare och så bytte man varannan vecka. Då fick ju läraren chans att göra matte med en grupp på 10-11 barn i taget tex. Gör man inte så längre?

Krya på dig!

Amy sa...

Usch för att vara sjuk. =(
Hoppas du kryar på dig snabbt.
Å du, den där kladdkakan deluxe....hur gör man den?? ;-)

Monica sa...

Hoppas förkylningen drar iväg nån annanstans fort:-), jobbigt men lite typiskt att sånt kommer meddetsamma. Och glöm inte vardagslyxen;-). 17 ungar är säkert mer än tillräckligt, de hat antagligen var och en sina problem, egenskaper, tillgångar också men vad jag förstår är de alla från olika länder och att jämka ihop allt hela dagar och dessutom har du dem i alla ämnen till skillnad från ämneslärare som kan gå ifrån ibland. Trevlig helg önskas!

Joanna sa...

Hej! Jag heter Joanna och är 23 år gammal när jag var 14 fick jag diagnosen Aspergers syndrom och nu bloggar jag öppenhjärtat om livet med diagnosen så folk ska få mer förståelse för hur det är att leva med ett dolt funktionshinder och vad det innebär så besök gärna min blogg:)
kram

Marina sa...

Klart att du kommer att möta dessa glada, stillasittande underbara elever frisk och kry på måndag :)

Trillingnöten sa...

Ja, det är ju andra tider nuförtiden. Inte alla skolor har personal så att man kan dela upp. Man tycker visst att man kan klara massor med elever och se till att de lyckas. Det är tragiskt. Jag hoppas att det blir bättre!

Follow by Email

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...