När jag var liten ville jag bli...faktiskt så vet jag inte vad jag ville bli när jag var liten. När jag bestämde mig för att bli lärare var jag ju faktiskt redan tonåring och inte så "liten" längre. Det jag kommer ihåg var att jag ibland funderade på skådespelerska. Kanske alla människor under en period har haft såna tankar egentligen. Jag är en urusel skådespelerska faktiskt och det skulle inte funka. I och för sig ska man aldrig säga aldrig. Om en tio-tjugo år kanske jag sitter där med en Oscar i handen och pimplar champagne. Livets vägar äro outgrundliga.
I bakhuvudet har det alltid funnits tankar på att bli författare. Redan på mellanstadiet föddes den idén och har sakta mognat under åren. Att bli förälder och fru likaså. "Att bli" kan betyda så mycket och som människa är man ju mer än sin yrkestitel, sitt föräldraskap och sin personlighet. Redan där har vi ett helt filosofiskt inlägg!
När jag blir stor däremot vill jag bli...författare så klart. Prioritering ett. Kanske kunna tjäna så pass mycket att jag kan bli volontär någonstans i världen och hjälpa människor. Det vore fantastiskt. När barnen blir stora. Sen vill jag förstås bli mormor och kanske farmor med många barnbarn att leka med och skämma bort.
Jag tror nog att det är allt jag vill bli. Just nu. Imorgon är en annan dag och då kanske det finns andra möjligheter och tankar som vill ut och förverkligas. Det får tiden utvisa.
Vad vill/ville ni bli?
| Bild lånad. |
Inlägg
13 kommentarer:
Jag har alltid drömt om att bli författare, sen jag var kanske 5 år. Och det ska jag bli, baske mig!
Sen har jag dessutom också alltid drömt om att få bo på en gård... och en dag så... Och att bli mormor och farmor såklart. Och en van resenär :)
Jag är väl inte helt säker på detta, vad jag vet är att jag någon gång i någons "Mina kamrater-bok" skrev att jag ville bli sångerska...fast som det hela utvecklade sig på den fronten kanske det var lika bra att det inte blev så...lärare var faktiskt aldrig aktuellt, och som allt annat i mitt liv så halkade jag in där på ett bananskal, allting liksom "bara blir", det är inte mycket som är planerat.
Men du, när du sitter där och korkar upp champagnen vill jag gärna vara med!!
Det där med vad du vill bli när du blir stor, den hade lika gärna jag kunnat skriva. Jag tror det här förtjänar ett alldeles eget inlägg även på min blogg :) Kul ämne!
Jag har alltid velat bli författare, sedan jag var ungefär 10 iallafall. Sedan ville jag bli flygvärdinna (en klassiker, haha, vilket inte drömjobb alltså!) elelr journalist. Det är det enda jag någonsin har velat bli, och som äldra jobba på typ SIDA eller med mänskliga rättigheter (min utbildning är inom offentlig rätt med mycket Europarätt/mänskliga rättigheter)...
Go for it, säger jag bara! Det finns en bok inom oss alla, eller hur var det? :)
P
Jag ville väldigt gärna bli författare och skrev små "böcker" med äventyrshistorier som var kopior av Fem-böckerna:))Skådespelare var också en dröm. Jag har ju faktiskt, i alla fall delvis, förverkligat de här drömmarna. Vad drömmer jag om nu? Lite mera tid, det verkar som att den aldrig finns...
men drömmar är viktiga, sedan får man väl sätta delmål på vägen.
Ja du, när jag blir stor vill jag bli... blogg-drottning kanske?! Nä, ärligt talat vet jag inte, om jag visste så skulle jag nog göra något åt saken. "Alla" säger att man kommer underfund med sånt under mammaledigheten - börjar designa barnkläder, flyttar till Frankrike, skriver en bok - men nu har jag varit mammaledig två gånger och mest fikat och slappat. Det får nog bli en tredje unge vad det lider, så kanske det blir fason på mig med ;-)
Great nutrition tror jag att märket hette. Det är ett vassle-protein med vaniljsmak. /Sanna
"Livets vägar äro outgrundliga". Tycker om den meningen.
Jag ville bli polis men fick alltid höra jag var för liten. Och det kan kanske stämma, med mina 1.55 ;-) ...
Kram på dig hoppas du har en fin vecka!
När jag gick på gymnasiet ville jag bli teknolog, dvs läsa på tekniska högskolan. De verkade ha så roligt. Men jag visste inte vad jag skulle bli egentligen. Hur som helst så blev jag teknolog och så småningom ingenjör.
För 5-10 år sedan drömde jag och mannen om att diva ett vandrarhem, med antikvariat på gården. Vi fantiserade om att göra detta när barnen blev lite större. Numera har vi insett att vandrarhem är ju inte så smart. Man blir låst hela sommaren! På sommaren vill jag ju vara ledig.
Just nu drömmer jag om att få göra några trevliga resor med barnen innan de snart inte vill resa med mamma och pappa längre. Efter det har jag en annan "lista" på resor jag vill göra.
Drömma är alltid trevligt!
Husfrun: fantastiska drömmar tycker jag :)Och alla mycket uppnåeliga!
Marina: En inbjudan kommer på posten när Oscarn kommer. Och då får du sjunga på min mottagning :)
Jojjo: Vad spännande! Lite mystiskt :)
Duktiga: hahaha, flygvärdinna! Det skulle ju vara nåt. Har hört att det ska vara underbart roligt :) Vilken utbildning du har!
Monika Hägg: Ja, du har verkligen kommit långt i det du ville bli! Fantastiskt roligt :)
Beata: hahaha, jag har också hört det och jag väntar ännu. Har vi blivit missade på nåt sätt? Får fundera lite på det där till nästa!
Sanna: jag hör av mig :)
Malin: Äsch, du är ju inte för liten! Du kan bli vad du vill :) De är bara avundsjuka! :)
Camilla: Det där med vandrarhem kanske inte är nån höjdare...men kanske vinterhotell nånstans i en skidort? :) Resor är ju så berikande att det är något man kan göra hela livet!
Härligt att läsa om dina drömmar och förhoppningar vännen! Och det fantastiska med livet är ju att allt är möjligt. Mycket av det kan vi ju styra över själva dessutom (barnbarn är ju tyvärr en av de sakerna vi inte kan styra över men vi kan ju hoppas, eller hur?;)).
Fören tid sedan fann jag en "Mina Vänner"-bok i en låda fullpackad med saker från min barndom. Den var från då jag gick i lågstadiet och jag kunde inte låta bli att le då jag läste vad jag hade skrivit om vad jag skulle bli då jag blev stor. Det stod: "Författare eller jobba med barn". Redan då visste jag. Nu är det dags att läraren tar tag i författardrömmen. :) Vi har ju en fika på Bokmässan som väntar, eller hur? :)
Kram Lotta
Väntar med spänning på boken :)
Haha! SÅ har jag aldrig tänk på det, att de är avundsjuka på mina polistankar.. ;-) Tack <3
Skicka en kommentar