Pensionärsträff

Det är ju inte långt kvar till pensionen, en så där 30+ år och det är väl dags att börja träna inför dessa dagar. Det finns en förening på vår gård som brukar anordna träffar varje månad för alla i bostadsområdet. Det kan vara soppluncher, köraftnar, Lucia och såna saker. Vi brukar aldrig gå på dessa av olika anledningar. Jo, vi hamnade mitt i en grillning för två år sen ute på gården. Av misstag.
Igår var det i alla fall grillning igen och lappen har suttit upp ett antal veckor. Den här gången tänkte jag och dottern minsann gå! Det är mest pensionärer som brukar närvara vid evenemangen. Faktiskt bara pensionärer. Så sagt och gjort, vi gick. Det var en uppsluppen stämning och det märktes att alla kände varandra ganska väl. Dottern N var i sitt esse efter en stund. Hon gick runt och pratade med alla och fick dem att skratta. Vid vår bordsände satt ett gäng damer i sina bästa år och pratade med varandra. N passade på att bjuda på lite smaskigt gräs. När hon la upp delikatessen på bordet framför dem utbrast en av damerna:
- Gräs är ju för kor! Fast ja, det kan man ju tänka sig att vi är, i alla fall jag, fortsatte hon och skrattade högt tillsammans med sina vänner.
Sen blev det korv och saft, lite fika och kaffe. Väldigt gott med grillat! Efter korven "bjöd" N på lite oidentifierade bär från en buske som ingen vågade äta. N sprang runt och pratade med ett nytt gäng tanter som satt i en grupp. En dam blev mycket förtjust i N och grabbade tag och kramade om henne gång på gång. Efter en stund halade hon upp en tjuga som hon gav N också. N strålade som en sol av all uppmärksamhet och pensionärerna lyste lika mycket de.
Visst borde det vara så att förskolor och åldervården skulle samarbeta mer? Tänk vad roligt äldre tycker det är med små barn och små barn tycker det är minst lika roligt att hänga med dem! Det finns säkerligen massor med äldre som inte har barnbarn eller barnbarnsbarn som skulle tycka att det var roligt. Och många far-och morföräldrar är ju väldigt unga nuförtiden och jobbar och står i. Det är få små barn som har möjlighet att träffa mycket äldre personer. Allt är ju så uppdelat nuförtiden. Unga går på dagis och skola, sen jobbar alla, och när man inte kan sköta sig själv när man slutat jobba hamnar man på nåt hem. Annat var det förr.

En mysig söndag var det i alla fall och idag är det den första dagen i augusti. Är det bara jag, eller har luften förändrats en aning? Det tycker jag varje år. Så snart augusti gjort sitt intåg förändras luften till att bli mer höstlik, trots att det finns varma dagar kvar att se fram emot. Kanske är det psykologiskt? Ha en fin första augusti!