torsdag 27 oktober 2011

Mod och inspiration

Den gångna veckan har varit lite upp och ned. Min utmaning har slutat, en ny ska påbörjas, jag hade en riktig frossarhelg med lite matångest på det, förkylningshelvete har övermannat mig (dricker echineagard, men har ont i halsen, nada träning alltså. Inte ens yoga.), en supertrist mat-tisdag med "återfall" efter helgen och lite motivationsbrist. Det kanske blir så när man jobbat så hårt under en utmaning och kommit ut "on top"? Nya mål som ska sättas, nya krafter som ska samlas inför en ny utmaning och förändringar man vill göra. För en gångs skull har jag lite svårt med inspiration och motivation. Det är liksom lite mycket på en gång. Så igår beslutade jag mig för att skapa en inspirationsbok. Jag hittade en gammal anteckingsbok på jobbet som jag nu ska förvandla. På internet sökte jag efter inspirerande citat som jag skrev ut, bilder på starka, fina kvinnor vars magar jag skulle kunna slå ner nån för att få (eller i alla fall springa på gymmet några extra gånger, mindre våldsamt kan jag tycka)...Sen tänkte jag ett steg längre. Det är ju inte alltid bara det fysiska man vill förändra, utan även insidan. Bli en bättre människa som det heter. Jag skulle må bra av att sluta stressa så mycket, att njuta mer av nuet (och inte se FÖR mycket bakåt eller framåt hela tiden), att sluta oroa mig för så mycket som jag inte kan göra nåt åt, att ha ett bättre temperament, bli vänligare ot människor...ja, ni fattar. Det finns en hel del att jobba på. Jag kommer inte att vara sysslolös. Så nu kommer boken istället att ha flera kapitel med olika slags inspiration. Det känns riktigt bra.
Den bästa inspirationen jag fann igår och som passade mig riktigt bra var denna:


För visst är det så? Många siktar mot stjärnorna, tar riktigt med sats, lyfter, flyger högt, kämpar i motvinden och stormen. De flesta faller kanske på första försöket. Därefter finns det en skillnad på de människor som ligger kvar och sprattlar på marken och de som reser sig, borstar av sig dammet och tar sats igen. Och gör det igen. Och sen igen. DET är mod och det är DET som leder till framgång inom vad som helst. 
Efter den här veckan är det jag. Vem vill du vara?

21 kommentarer:

Marina sa...

Det låter som ett väldigt bra motto tycker jag! Sen är det säkert, precis som du säger, att du skulle må bra av att sluta stressa och njuta av nuet, vilket är lättare sagt och gjort med arbete, barn och allt som hör till, men om man försöker bara så lite kan det vara guld värt.

Villa Frejas bokblogg sa...

Insidan är så mycket viktigare än något annat. Jag håller just på att bygga mig själv till den jag är, den jag vill vara. Och efter ett tag går byggandet nästan av sig själv. Jättefantastsiskt!
Kram.

Jojjo sa...

Låter som en kanonbra idé! Jag vill vara en som inte har ont överallt, därför tog jag tag i saken och började träna igår... Ska banne mig se till att det håller sig. Vill även bli lite mer effektiv på min fritid - är så jäkla trött när jag kommer hem att jag inte orkar göra det som jag faktiskt VILL göra. Tror träningen kan hjälpa till även där!

Beatatjata sa...

Sant, sant, sant. Och tror absolut att manb ehöver en vilovecka efter en så lång utmaning som du kört - ladda om, falla lite, hitta tillbaka. Mycket bra med inspirationsbok. Känner själv att min blogg fungerar lite så, ibland tittar jag tillbaka och blir glad över min utveckling, funderar över vissa saker, blir fantastiskt rörd och peppad av alla kommentarer. Digital inspirationsbok. Som alla kan se :-).

Unknown sa...

Det är inte konstigt att det krävs ny motivation efter allt det arbete du lagt ner. Motivationen tar ju slut då och då och man måste ladda om. En inspirationsbok tycker jag är en toppenidé. Jag knåpar samman sånna lite då och då jag också. Du har så rätt i att man lätt glömmer det som man tror kanske inte riktigt syns - insidan - men den utgör det viktigaste vi har. Det vi är på insidan speglar vad andra ser på utsidan. Att falla hör till livet så det gäller att jobba med allt annat så man kan plocka upp sig själv de gångerna man faller.

tack för en inspirerande blogg. kram

my sa...

Tack för jättefina kommentarer på min blogg nu under veckan! :) Det Är så härligt att komma hem och läsa och känna att man delar sin glädje och förtjusning med folk.

Nu ska jag läsa ikapp alla bloggar som jag halkat efter med, hehe, kommer ta ett tag!
Massor med kramar

Duktiga Tjejen sa...

Jag skrev en lång kommentar och sen gick det inte att kommentera, suck! Blir så trött. Det funkar bara från telefonen och jag orkar aldrig skriva långt härifrån.

Jag tycker att du är grym iallafall!

Saltistjejen sa...

För mig låter det helt naturligt att du efter en sådan utmaning har lite svårt att ladda om inge. Jag tror det händer de flesta oavsett vad utmaningen bestod i. Ibland tror jag kanske det t o m kan vara bra att inte hoppa på något nytt direkt utan att faktiskt vila lite i stunden och i det faktum att man är in between.
Men jag beundrar att du har sådan vilja och att du gjorde din inspirationsbok! Något kreativt av dina kanske lite negativa tankar! Skitbra!!!!!!
Lycka till nu och visst är det så att det handlar om att försöka och försöka igen ifall man antingen "misslyckas" eller helt enkelt ändrar sig och vill något lite annorlunda. Huvudsaken tycker jag är att man känner att ens resa genom livet är utvecklande hela tiden och att man verkligen försöker leva.
Varm Kram!!

Anonym sa...

Winner´s just do what losers don't - ibland behöver det faktiskt inte vara svårare än så och jag blir iallafall oerhört peppad av tanken för alla kan bli vinnare! :) Jag ska också ta mej an en utmaning i november! :)

Kim M Kimselius sa...

Tycker du duger PRECIS SOM DU ÄR! Du är en fin, hjälpsam person, som engagerar dig och tar dig tid att hjälpa andra!
Kramar från Kim

Madeleine i USA sa...

Så sant! Håller med dig till fullo och jag vill också tacka för en fin kommentar på mitt inlägg. Jag vet att vi allihopa kommer att göra succé i USA :)

Emma sa...

Jösses! Tänk om jag kunde vara såpass aktiv när jag är omotiverad!!

Du inspirerar iaf som vanligt-omotiverad eller ej.

Kram

Anonym sa...

Allt går i perioder och efter en såpass lång period där du gått från klarhet till klarhet så tycker jag att en dipp är mer normalt än att orka hålla i. Nu har du dippat ner och nu kommer du att vända upp igen :-) Du är superstark och du kan göra ALLT du vill, detta är bara en blinkning av tid i det stora hela... Jag har pepp-bilder och citat ÖVERALLT (datorskärm, på mina telefoner, lappar i badrum, kontoret, på anteckningsblocket mm)och det hjälper mig. Men mest av allt så hjälper du och mina andra bloggkompisar mig. idag verkar många av oss ha en dipp, hoppas att vi mår bättre imorgon. Behöver du stöttning, energi, en cyberkram eller ngt annat så säg till :-) KRAM!

Monica sa...

Tror din mage är finare än de du såg på nätet;-), sådana bilder får vi vara rätt skeptiska mot, du ser ju din i verkligheten:-). Luften pyser ut ibland, känner nog alla, det kan vända snabbt som tur är med nytt syre igen. Och nu vet jag inte hur anteckningsböckerna ser ut på din skola, men en riktigt vacker och ljuvlig bok tycker jag du ska unna dig och få ännu mer inspiration:-)

Anneli Stålberg sa...

Jag är med dig :) Det är vi som ställer oss upp precis så många gånger som det behövs. Och snart är det helg igen, det hjälper!

Lilian sa...

Hittade just din braiga blogg och det är jag glad för! Kul att läsa om ditt liv. Framför allt då du är en gammal au pair -jag är nämligen au pair i USA just nu. /L

Johanna sa...

Heja dig!

Min plats i solen sa...

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: jag slutar aldrig imponeras av din beslutsamhet och jävlaranamma. Heja dig! Och en dipp emellanåt är bara mänskligt. Själv tycker jag att jag dippar lite då och då. ;)Det är ju hur man reser sig från den där dippen som är det viktiga. Och du tycks göra det med precis samma beslutsamhet och go som alltid. Du är fantastisk och jag hejr på dig hela vägen! :)

Kram

Malin-Charlotta sa...

Åh, Trillis. Vi är alla lika på olika sätt.

Som när vi kämpar och sedan står lite tomma för att titta oss förvirrade omkring och tänka: Jaha, och nu då?

Efter det ska vi välja väg är tanken, eller så kan vi också välja att stå kvar. Vissa ser inte de nya stigarna och vissa ser för många och kan inte därför välja. En del vill inte eller saknar förmågan att ta sig vidare. Oavsett vad, så har vi alltid ett val. Vi behöver bara inse att så är fallet.

Önskar dig en vänlig helg.

ps/ finns något tänkvärt som kanske kan hjälpa dig hos mig publicerat fredagkväll :) Kanske känner du igen det ..

Kram

Malin-Charlotta sa...

Jo, det viktigaste av allt. Vem är du? Den som väljer väg och tar dig till målet. Det är min fulla övertygelse :)

Mrs Clapper sa...

Vad fint skrivet, och så sant så sant... Du har alltid väldigt inspirerande inlägg och alla tappar stinget ibland. Men i enlighet med ditt citat så hittade du ju snabbt en lösning och var "på det igen" you're a fighter!!
Trevlig helg och stor kram!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...