Samtal med den andra sidan

Vår dotter äääälskar att prata i telefon. Det bästa är att det inte behöver vara någon på andra sidan som pratar. Bara hon får hålla i telefonen och snacka. Jag vet inte riktigt vad hon säger, men det låter viktigt. Ibland så viktigt att det känns som att jag stör när jag hoppar in och vill henne något.
I söndags satt hon och åt lunch (jag typ liksom julstädade lite). Hon fick tag på telefonen och började snacka. Hela lunchen åt hon och tog en tugga och snackade.
Till slut fick det vara nog så jag tog av henne telefonen. Jag bytte Ns blöja och la henne i sängen för att hon skulle sova sin tupplur.
Fem minuter senare ringer telefonen. Det var min far. Han frågade varför jag lagt på. Jag fattade ingenting. Ja, men jag har pratat med N de senaste 10 minuterna. Då hade den lilla listiga dottern lyckats trycka på återuppringning och ringt min far som blev förvånad men glad. Och han undrade givetvis när jag skulle prata med honom, för N kunde ju inte ha ringt själv.
Jag undrar vem mer hon pratat med när vi trott att hon låtsats?