Lärare på Öppna förskolan berättade en superrolig liten historia om ett par barn hon kände när jag var där sist.
Det var en storebror som hette Albin, kallades för Abbe, och hans lillebror Anton. De gick hos dagmamma med några andra barn och en dag när mamman kom och hämtade barnen kom ett annat barn fram och frågade nåt om Mats. Mamman såg förbryllad ut. Mats?! Vem är det? frågade hon. Barnet pekade på hennes son Anton. Nej, han heter Anton, sa Antons mamma. Nej, Mats, fortsatte barnet.
Väl hemma frågade hon ut barnen varför Anton kallades för Mats. Då sa Abbe att alla kallade honom för Abbe som smeknamn så han hade bestämt att Antons smeknamn skulle vara Mats! Så alla barn hos dagmamman kallade honom för Mats och alla föräldrar undrade vem det där nya barnet egentligen var!
Men, sa mamman då, man måste ju ha ett namn som liksom rimmar på sitt namn. Du heter Albin så då blir det Abbe.
Abbe funderade en stund...
Ja, men kan vi inte kalla honom Matsi då?
Hahahahahahaha! Jag garvade så jag trillade av stolen. Ungar är så härliga. Tänk om era barn kom hem och kallades Greta eller nåt heeelt annat? Schizofreni!
Årets julkort
2 dagar sedan
2 kommentarer:
Underbart!!!
Det är bara underbart!
Ja det var en söt berättelse =)
Ang. Yoga, jag går på Poweryoga, i grupp. Jätte härligt. Det är mer en fysisk yoga än meditation. Man blir helt slut efteråt och jobbar med alla muskelgrupper. Vilken styrketräning som helst. Fast i ett lugnare och behagligare temp. Idag har jag träningsvärk från topp till tå...
Skicka en kommentar