Idag har jag fått låna min mammas bil. Den är röd och av ett märke som inte är Opel. Den går fort. Mamma, är du säker på att hastighetsmätaren verkligen fungerar, för det känns inte som om man kör 150 km/h... (Om du läser detta mamma: jag körde INTE 150, jag talade bara i hypotetiska termer liksom, oroa dig inte!).
Men ååååh, såååå smidigt det var. Jag skrapade med oförställd glädje rutorna i morse. Klagade inte en enda gång. Jag satte mig i bilens varma famn och vaggades försiktigt i värmen till jobbet. Inga kalla perronger, inga galna medpassagerare, inget åka vilse på stadsbussen eller långa promenader fram och tillbaka. Framförallt så gick det fort, jag tjänar ungefär två timmar om dagen på att åka bil.
Bättan, var ääääär du? Jag saknar dig.
Ps. Jag har till och med blivit så desperat att jag tittar på att leasa en bil. Men 4000kr/månad är INTE ett alternativ.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
ah, jag vet hur det är och jag har ännu inga barn ens.. känns som att så fort man släppte in en karl i huset får man inte sitta ner två sekunder, hihi.
det mesta jag skriver är bara strunsnack så du har inte missat så mycket : D
Jag hade en helt okej dag, behaglig. Den flöt på utan att utmärka sig, det gillar jag.
Hur haft du haft det, blivit lite bilfrälst? Det är farligt det där.
Skicka en kommentar