Vaddå byta om?

Igår var jag till den där trvliga doktorn. Ni vet hon som har koll på det som finns under bältet. När man blir gammal som jag måste man tydligen ta olika prover för att veta att man inte utvecklat nån läskig sjukdom. Det är ju bra - men känns mindre trevligt. Nu har jag ju varit där några gånger, men denna gång hände nåt nytt.
Jag blev visad till ett rum bredvid undersökningsrummet! Som jag inte ens visste fanns. Fast jag vart där många gånger. Rummet såg gammalt ut så det kunde ju inte vara ett nytt tillskott. Doktorn lämnade mig där med orden:
- Här kan du byta om så kan du gå igenom den där dörren in till undersökningsrummet.
- Tack, tack, svarade jag och så gick hon.

Jag tittade mig omkring. Det fanns tre bås - ungefär som när man byter om och provar kläder på nån klädesaffär. Så jag valde den närmast dörren och hängde upp min jacka och väska. Sedan tittar jag mig om i båset. Byta om sa hon. Byta om till vad? Jag letade efter en slags beklädnad men det fanns liksom ingen. Vad menade hon? Tänk om jag kom in naken och så skulle jag ha nån slags rock på mig egentligen? Pinsamt liksom! Men jag hittade absolut ingenting. Så jag tog av mig de kläder jag var tvungen och gick in. Det verkade som det var det rätta i alla fall. Som tur var. Jag måste ju liksom gå dit igen. I USA åtminstone får man en sån där ful sjukhusrock. Inte alls förvirrande. Eller pinsamt.