Confessions of a former soffpotatis

Vilken titel till en bok! Jag tror jag måste skriva den boken. Skulle faktiskt vara lite roligt! Jag fick en förfrågan från Jojjo om att skriva lite mer om min träning. Och er önskan är min lag givetvis. That is how I roll baby. Jag har gått från en ingrodd soffpotatis till en träningstok. No joke. Jag kan inte skryta om att jag var sportintresserad när jag var yngre alls. Visst, jag hade mina perioder på några månader ibland då jag spelade fotboll, handboll, pingis, innebandy, red, eventuellt var ute i spåret och sprang/gick...skolgympa hatade jag. Finns det egentligen nån som gillar skolgympa? Kanske de som redan är atletiska och har en naturlig fallenhet för sport. Det hade inte jag. När jag gick på högstadiet skulle vi till exempel ha livräddning för att bli godkända och jag och en klasskamrat hade skolkat från den simningen. Vi fick ta igen den senare vill jag lova. En egen dejt med idrottsläraren och räddningsdockan  i simhallen. Jag kunde för mitt liv inte dyka och hämta den där jäkla dockan. Det spelade ingen roll att läraren stod där och skrek att det "var mitt barn jag skulle rädda, så sätt igång!" Pedagogiskt så det heter duga.

Under mitt andra år i New York blev jag sugen på att börja springa. Det finns fantastiska parker runt i stan och där jag bodde var det alldeles spektakulärt fint, alldeles intill the Hudsin River. Så jag började springa lite. Skjutsade ner minsta tjejen jag tog hand om med tunnelbana till förskolan på morgonen och sen kunde jag springa i parken hela vägen upp tillbaka igen. Som allt annat höll det bara några månader. Men minnet av dessa springturer fanns rotade där inne i skallen och ville ut. Därför blev det just löpning som blev starten för min träningshysteri för två år sen. Det var då jag beslutade att gå ned i vikt och köpte ett löpband för att också kunna springa på vintern (det löpbandet var from hell när man ser till ljudnivån och det finns inte kvar).

Idag tränar jag 5-6 gånger per vecka för det mesta och jag blandar massor. För ett år sen började jag på ett gym. Det har jag aldrig ångrat! Vilka möjligheter det finns. Jag löptränar nån gång i veckan och kör intervaller efter varje gympass. Jag finner gymscheman på nätet och komponerar egna. Många gånger kör jag egen träning hemma. Jag älskar Bodyrock.tv där det finns massor av färdiga workouts som är grymt jobbiga, men som ger resultat och som är roliga och utmanande. Därifrån har jag plockat 5-6 favoriter som jag varierar emellan och hittar ständigt nytt. Gå in och kika vet jag. Jag kör yoga en gång i veckan hemma med DVD. Det är så himla dyrt att gå till en studio och det har jag inte råd med just nu. I framtiden vore det drömmen. Inför varje vecka skriver jag mitt träningsschema i spalten till höger under "Träning vecka..." Då vet jag att det blir av helt enkelt. 

Så jag har gått från att vara så gott som otränad och överviktig till träningstokig och normalviktig´på dryga två år. Nu skulle jag aldrig ge upp träningen, Det är alldeles för roligt. I början var det givetvis ett nödvändigt ont, men som tur var utvecklades det till ett beroende. Och  jag har haft tur som har en sån fin make som stöttar mig och uppmuntrar mig längs vägen och gör det möjligt att kunna gå iväg och träna i princip hur mycket jag vill. Inga klagomål what so ever. Men så får han ju en lite snyggare och friskare fru på köpet, så varför klaga då ;)

Här under länkar jag till andra inlägg jag skrivit om träning:

Min viktresa
Löpningen
Träningstips
Varför jag tränar
Inställning till träning när motivationen tryter
När jag sprang tjejmilen 2010
Vårruset 2010

Zuzana från Bodyrock. Hon tränar i princip bara sina hemmaworkouts som hon lägger ut på hemsidan.